I vår arbetshälsoverksamhet prioriterade vi säkerhetsledning i praktiken, hantering av arbetsbelastning och ledning av arbetsförmågan.

Arbetarskydd och säkerhetsledning

399 749 sjukfrånvarodagar år 2020.
(350 250 år 2019)

Genom olika kampanjer och en proaktiv attityd till arbetarskyddet minskade vi antalet olycksfall vid pendling, även om antalet arbetsolycksfall ökade en aning. Genom dessa uppnåddes en utmärkt olycksfallsnivå även i nationell jämförelse. HUS olycksfallsfrekvenser minskade och ligger på en bra nivå.

Det goda säkerhetsbeteendet under undantagsförhållandena har återspeglats i antalet arbetsrelaterade coronavirusexponeringar och i antalet anmälningar om misstänkta yrkessjukdomar till följd av exponeringarna. Våra medarbetares upplevelse av att man tar hand om deras hälsa och säkerhet var på en bra nivå även under 2020.

Yrkessjukdomar och olycksfall 2015–2020
År 2016 2017 2018 2019 2020
Olycka på jobbet 570 531 544 517 564
Pendlingsolycka 474 465 511 491 400
Yrkessjukdomar 2 3 0 14 33
Misstanke om en yrkessjukdom 7 6 6 24 110
Totalt 1,053 1,005 1,061 1,046 1,107

Minskningen i pendlingsolyckor beror sannolikt på ökningen i distansarbete under coronavirusepidemin och väderförhållandena under 2020. Ökningen i antalet arbetsolycksfall påverkas av olycksfall orsakade av coronaviruset. Under coronaåret har betydligt fler anmälningar om yrkessjukdomar gjorts än under tidigare år. Av de misstänkta yrkessjukdomsfallen är 81 covid-19-fall. Av de yrkessjukdomar som ersatts är 25 covid-19-relaterade yrkessjukdomar.

Olycksfall och olycksfallsfrekvensen 2013–2020

HUS Olyckfallsfrekvens 2013–2020

Olycksfrekvensen avser förhållandet mellan inträffade olycksfall och arbetstimmar. Förhållandet beräknas per en miljon arbetstimmar.

Ledning och främjande av arbetsförmågan

1 014 personer var sjukskrivna per månad (952 år 2019)

Inom ledningen av arbetsförmågan använde vi ett brett spektrum av sätt att anpassa arbetet för att svara mot arbetstagarnas arbets- och funktionsförmåga. Detta gjorde det möjligt för arbetstagaren att fortsätta arbeta eller återvända till arbetet efter en lång sjukfrånvaro. Inom den yrkesinriktade rehabiliteringen använde vi mest arbetsprövning.

Jämfört med året innan minskade det totala antalet arbetsprövningar med 31,7 procent och det totala antalet rehabiliteringar med 15,4 procent. En del av minskningen förklaras av de utmaningar som det exceptionella coronavirusåret medförde.

Diskussioner om arbetsförmågan på distans

I samband med omorganiseringen av personalledningen tillträdde 12 arbetarskyddschefer från områdena i rollen som ansvariga för arbetsförmågan. Ansvariga för arbetsförmågan stöder cheferna i frågor om arbetsförmågan.

I början av året infördes ett digitalt system för diskussioner om arbetsförmågan, Työhyvinvointimoduuli (Arbetshälsomodulen). I diskussionerna om arbetsförmågan tog vi ett digitalt språng då de flesta diskussioner om arbetsförmågan fördes på distans. Användningen av distansförbindelser har medfört flexibilitet i diskussionerna och påskyndat anordnandet av dem.

Medarbetarna upplever fortfarande den egna arbetsförmågan som god

Sjukfrånvaroperiodens längd i genomsnitt 14,8 dagar/person 2020 (13,6 dagar 2019)

Medarbetarnas erfarenhet av sin egen arbetsförmåga i förhållande till arbetets fysiska och mentala krav ligger fortfarande på en god nivå och har varit över fyra sedan år 2013. I arbetsmiljöbarometern 2020 var personalens upplevda arbetsförmåga 4 på skalan 1–5, där 5 är bäst.  

Sjukfrånvaroprocenten ökade något och var 4,2. Sjukfrånvaron ökade särskilt under coronavirusepidemins accelerationsfas. Under det exceptionella coronavirusåret ingår även karantäner enligt smittskyddslagen i sjukfrånvarosiffrorna, vilket bidrar till en ökning i antalet frånvarodagar. Det totala antalet frånvarodagar enligt smittskyddslagen var drygt 15 500.

Sjukfrånvaroperiodernas längd ökade till 14,8 dagar per person. Tillväxten var 1,2 dagar per person.

Antalet korta sjukfrånvaroperioder på 1–3 dagar sjönk med 9 858 dagar från 2019. År 2020 var det totala antalet korttidssjukfrånvaro 71 759 dagar (81 617 år 2019) och totalt hade 27 831 personer (27 270 år 2019) korta sjukfrånvaroperioder. Vid diagnosbaserad frånvaro orsakade sjukdomar i stöd- och rörelseorganen samt psykiska störningar mest frånvarodagar.

Sjukfrånvaro med läkarintyg av huvuddiagnosgrupper, dagar / anställd 2014–2020

Sjukfrånvaro med läkarintyg av huvuddiagnosgrupper, dagar / anställd 2014–2020
Notera! Siffrorna påverkas av den nuvarande självdeklarationspolitiken

En jämförelse på nationell nivå visar att på HUS är proportionen av invalidpensionsavgifter och sjukfrånvarons lönekostnader till personalkostnader lägre än genomsnittet.

18 personer gick i invalidpension, vilket är 5 personer mer än föregående år. HUS invalidpensionsavgift var 0,66 procent av lönesumman år 2020. Genomsnittet för kommunsektorn var 0,98 procent.

Upplevelsen av arbetsbelastning har ökat

Enligt arbetsmiljöbarometern har upplevelsen av arbetsbelastning ökat år för år. Under 2020 var överbelastningsindexet 3,2 på en skala från 1 till 5.

Bland personalgrupperna upplevde vårdpersonalen och de yngsta åldersgrupperna mest överbelastning. Upplevelsen av de egna resursernas tillräcklighet under coronavirusepidemin upplevdes dock vara god (3,78). 74 procent av de tillfrågade ansåg att de fick tillräckligt med stöd. I 14 arbetsenheter upplevdes både överbelastning och otillräckliga resurser under coronavirusepidemin.

Antalet enheter med ett överbelastningsindex på mindre än tre var 177, vilket är åtta fler än året innan. Samtidigt finns det många arbetsenheter där arbetsbelastningssiffrorna förbättrats jämfört med föregående år.

Stödåtgärder för arbetsbelastning

Helsingforsregionens transport (HRT) gav oss erkännandet som föregångare inom pendling 2020.

Vi har erbjudit ett brett utbud av metoder för att minska och hantera personalens arbetsbelastning. Ett av dessa är ett stödsystem för personalen i fyra steg, en virtuell assistent (bot). Genom att svara på den virtuella assistentens frågor ger stödsystemet rekommendationer på stödformer enligt medarbetarens svar. I stödsystemet ingår även en hjälplinje för medarbetarna.

Chefer har också upplevt betydande tilläggsbelastning och stödbehov särskilt under coronavirusepidemin. För cheferna har vi ordnat individuell eller gruppbaserad arbetsvägledning och coachning. Dessa stödåtgärder omfattade 253 arbetstagare och 70 chefer. Dessutom har 356 arbetstagare deltagit i en intern arbetshandledning.

Kunteko belönade stödsystemet för personalens egna resurser som en intressant kommunal utvecklingsåtgärd

Vi minskade belastningen i samband med ergonomi genom bland annat patientförflyttningsutbildning. Vi skickade månatliga ergonomirelaterade nyhetsbrev till personalen (”Tules kuntoon”). I nyhetsbreven lyfte vi fram sätt att underlätta arbetet. Personalen deltog aktivt i mångsidiga virtuella evenemang, coachning i välbefinnande, mätningar av återhämtning, konditionskampanjer och -testning.


Vi belönade toppchefer och -enheter:
Toppchef med stöd av arbetsgemenskapen (på finska)
Toppchefen lyfter fram kompetensen inom sitt team (på finska)